Cookies på SKFs webbplats

Vi använder cookies för att vara säkra på att ge dig den bästa upplevelsen av våra webbplatser och webbapplikationer. Genom att du fortsätter utan att ändra inställningarna i webbläsaren förutsätter vi att du går med på att ta emot cookies. Du kan dock ändra inställningarna för cookies i webbläsaren när du vill.

Driva framtiden – rapport: Ordning ombord: tillståndsövervakning i marinindustrin

2015 februari 04, 08:40 CEST

Tillståndsbaserat underhåll har uträttat storverk inom tillverkningsindustrin: nu ökar SKF takten i sina erbjudanden med tillståndsbaserat underhåll för marinindustrin, säger David Johansson, chef för marin affärsutveckling på SKF.

Tillståndsbaserat underhåll är en beprövad och pålitlig teknik i tillverkningsvärlden. Det bidrar till att förbättra maskinens totala effektivitet och säkerställer snabb och korrekt reparation av maskiner genom att man håller konstant uppsikt över deras tillstånd, och identifierar fel innan de kan orsaka problem.

I alla branscher där man använder många oberoende maskiner kan man ha enorm nytta av tillståndsbaserat underhåll. Därför ser vi på SKF att tillståndsbaserat underhåll har stor potential inom den marina sektorn. Som exempel liknar de marina kundernas behov de som finns inom tillverkningsindustrin: att förbättra underhållsrutinerna, förlänga drifttiden och sänka kostnaderna. Branschens naturliga konservatism i kombination med tillförlitlighet, stränga regler och ett allt tuffare ekonomiskt klimat, innebär dock att det har gått relativt långsamt med att införa tillståndsbaserat underhåll.

SKF har arbetat med originaltillverkare i den marina sektorn under många år, och vi har hjälpt dem att förbättra prestanda för deras maskiner. Efter vårt strategiska förvärv av Blohm + Voss Industries (BVI) i Tyskland 2013, har vi nu en position med mycket större exponering mot slutanvändarmarknaden tack vare deras världsledande nätverk av försäljnings- och servicepartner. BVI är en ledande leverantör av marina komponenter inklusive propelleraxlar, tätningar och hydrodynamiska lager, och har ett nära samarbete med varv och rederier.

Förvärvet av BVI har på många sätt också gett oss möjlighet att snabba på och förbättra våra tjänster för tillståndsbaserat underhåll för den marina sektorn. Kunderna kommer att dra nytta av SKFs expertis som ett kunskapsföretag i kombination med BVI:s fokus på fartygsbyggnation och sjöfart. Framförallt utvecklar vi nu ännu mer avancerade system för tillståndsövervakning, som bygger på mycket mer omfattande återkoppling från användarna och applikationsinformation. Tillsammans kommer våra lösningar att bidra till att lösa framtidens utmaningar för en marin industri i ständig förändring.

Sänka kostnaderna
Varvsindustrin är under lika stort tryck som alla andra tillverkningssektorer, och redarna försöker också göra verksamheten så effektiv som möjligt. De måste minimera kostnaderna, t.ex. genom att optimera handelsrutterna, sänka hastigheten och förbättra bränsleeffektiviteten för att skydda sina rörelsemarginaler.

Även om kostnadsmedvetna redare kan tycka att tillståndsbaserat underhåll är en onödig utgift, är sanningen faktiskt den rakt motsatta. Genom att investera i den teknik för tillståndsbaserat underhåll som redan används brett och är beprövad för att sänka maskinernas drifts- och underhållskostnader inom tillverkningsindustrin, kan redare och rederier utnyttja de effektivitetsvinster man får tack vare större maskintillförlitlighet. I många fall kan detta ha en positiv inverkan på antalet dagar som varje fartyg kan fortsätta att vara till havs.

Tidiga användare av tillståndsbaserat underhåll har varit fartygen med högst värde, t.ex. kryssningsfartyg och de som används i olje- och gassektorn. Vi ser dock att tillståndsbaserat underhåll införs alltmer i allt flera lastfartyg, stora som små.

Ett fartyg som används inom offshoreindustrin läggs traditionellt i torrdocka med två och ett halvt års mellanrum för en fullständig översyn av maskinerna ombord. För handelsfartyg är denna tidsperiod i allmänhet längre, cirka fem år. Varje dag som fartyget befinner sig i torrdocka innebär i alla händelser förlorade intäkter.

Investeringar i i automatiserade system för tillståndsövervakning skulle kunna fördröja behovet av dessa större översyner – vilket innebär att ett fartyg kommer att genomgå färre stora underhållsarbeten under sin livstid och kan tillbringa mer tid till havs.  Rutinreparationer kan också utföras med större tillförsikt och planeras så att de kan utföras medan fartygen är i hamn eller till havs, så att de inte påverkar den normala verksamheten.

Data kan samlas in på flera olika sätt. Ingenjörerna ombord kan använda instrument som SKFs handburna Microlog-enheter för att samla in data bärbart. De kan också använda system ombord där fasta givare, monterade i farliga eller svåråtkomliga utrymmen, är anslutna med kabel till ett centralt kontrollrum ombord. Data kan därför analyseras av fartygsingenjörerna eller, vilket är vanligare för kritisk utrustning, skickas till en anläggning på land för att tolkas av experter som inte befinner sig på plats.

Bandbreddsfrågor
Det finns självklart en del viktiga skillnader som gör att det inte direkt går att flytta över tillverkningsindustrin till den marina sektorn. En är tillgången till nätverk eller satellitbandbredd.

Det ligger i sakens natur att tillståndsövervakning genererar stora datamängder. I en tillverkningsmiljö med analys på plats är överbelastning av data sällan något problem. Ombord på ett fartyg, när det väl är utanför det landbaserade kommunikationsnätets räckvidd, går det inte att skicka sådana stora datamängder över satellitlänkar, speciellt om man måste konkurrera om bandbredden med taltrafik eller annan kritisk kommunikation. Informationen måste därför först analyseras och filtreras noga, och bara de mest relevanta data får skickas för att analyseras på land.

Miljöengagemang
Det är inte bara underhållsdata som är viktigt. Tillståndsbaserat underhåll börjar också alltmer röra sig mot prestandaövervakning. Redarna kräver information av många olika slag, t.ex. bränsleförbrukning och utsläppsnivåer, för att optimera verksamheten.

Nya lösningar är på väg fram för att hjälpa till att uppfylla dessa behov. Exempelvis är BVI:s Turbulo BlueMon ett övervakningssystem för utsläpp som registrerar allt på ett ställe. Genom koppling till GPS-positionsdata bidrar systemet till att uppfylla de marina MARPOL-konventionerna. Det innebär att om ett fartyg närmar sig ett område med strängare utsläppsbestämmelser, kan en varning skickas till bryggan så att utsläppsnivåerna kan kontrolleras på nytt. Uppgifterna finns tillgängliga i 24 månader så att det i efterhand går att kontrollera om bestämmelserna efterlevdes.

Detta system och andra fyller effektivt i fartygets loggbok automatiskt – en typ av verksamhet som troligtvis kommer att bli vanligare i framtiden. Om en hel fartygsflotta utrustas med denna teknik kan en redare jämföra sina miljöprestanda med branschstandarder eller fastställa vilka besättningar och fartyg som är de bästa.

Det finns en ytterligare fördel med centraliserad datainsamling. Det är att det bidrar till att övervinna en vanlig trend inom den marina industrin, nämligen att ingenjörer roterar mellan fartygen, vilket ofrånkomligen innebär att kunskapen om enskilda fartyg går förlorad i och med att personalen går vidare.

Behovsanalys
SKF kan också tillhandahålla en kundbehovsanalys för redarna som hjälper dem att förbättra underhållsrutinerna ombord. Kundbehovsanalysen är en enkät med cirka 40 frågor som ges till underhållsteamet. Den tar en dag i anspråk med intervjuer för att samla in relevant information. SKF sätter sedan en poäng på ett företags underhållsprestatnda, vilket ofta avslöjar omedelbara åtgärder som kan vidtas för att förbättra rutinerna och sänka kostnaderna. Dessutom ger rapporten en vägkarta för förbättringar i framtiden. Kundbehovsanalyser används mycket och är välbeprövade inom tillverkningsindustrin, men är ännu i sin linda inom den marina industrin. Icke desto mindre kan de vara ett utmärkt första steg i planeringen av att införa tillståndsbaserat underhåll ombord.

Vad blir nästa steg?
Marinindustrin kommer inte att införa tillståndsbaserat underhåll över en natt. Tyngdpunkten för mariningenjörerna är tillförlitlighet som ett sätt att optimera fartygets tillgänglighet. Detta har historiskt skett med hjälp av visuella eller tidsbaserade underhållsinspektioner, så att ändra kulturen kommer att ta tid.

Förändringen kommer att drivas fram av ekonomisk press och allt hårdare regleringar av till exempel utsläppskontroll och maskinsäkerhet. En annan drivkraft kommer att vara att företag som SKF ingår strategiska allianser, med målet att utveckla nya och innovativa tekniker som erbjuder tillståndsövervakning av hela fartyg eller fartygsflottor.

Den kanske största utmaningen som mariningenjörer står inför är att hantera flera maskiner ombord. I ​​många fall finns det faktiskt så många maskiner, från många olika leverantörer, på varje fartyg så att det i mångt och mycket är som en flytande fabrik. För SKF, med vår bakgrund inom tillverkningsindustrin, plus vår erfarenhet och våra allianser inom marina applikationer, har vi möjlighet att erbjuda tekniska kunskapslösningar som hjälper originaltillverkarna att förbättra prestanda och tillförlitlighet för sina system, och att göra det möjligt för redare och rederier att öka den lönsamma tid som varje fartyg tillbringar till havs.

SKF logo